Pratstund med älgarna

 Idag var matte uppe för att köra husse till jobbet då han skulle jobba lite extra. Då fick matte se en älg precis utanför tomten. Naturligtvis gick hon in och hämtade kameran. När vi höll på att umgås med älgen så kom det en till älg och ville vara med oss.Vi fick oss en ganska rejäl pratstund. Hoppas att de inte blir skjutna idag för det är älgjakt på skogen. Men de får nog bara skjuta en kalv och ingen av dessa är väl kalvar.

Matte är inte tillräckligt duktig älgfotograf så de bilderna blev inte bra. Men bilden på mig blev bra mycket bättre, men så är jag snyggare också och mer fotochic :-)

En bra lördag önskar jag er alla

161029
Messi

Lycka att vara kattägare!

Vi är så glada över våra 2 nya familjemedlemmar, birmakatterna Zlatan 2 år och Messi 3 år, två bröder som har flyttat till oss. Med en lite turbulent start när det gäller att lära känna varandra så har det nu blivit bättre, mycket bättre dvs  ingen av katterna sticker iväg på längre upptäcktsfärder som gjorde oss människor så oroliga. Båda två ha gjort oss nervösa med lite längre frånvaro. Men som sagt nu vet vi alla var vi har varandra. Zlatan och Messi verkar veta att nu hör de hemma på Skog, där finns maten och deras nya trevliga husfolk.

Zlatan och Messi två underbart kelsjuka katter, katter som tycker om att ligga nära, katter som vill bli kliade, katter som vill bli kammade, pratglada katter etc. Två helt perfekta katter som är uppfostrade på allra bästa sätt hos André och Klara. Vi lovar att vi ska ta hand om katterna på allra bästa sätt.

En sån lycka att det finns katter i huset igen och då pratar jag för oss alla tre även Jonas och Marcus!

/ Mona

Äntligen ... 161023

Onsdag kväll, ca 24 timmar efter att du hade flyttat hit så försvann du för oss.
Oj vad vi har ropat, visslat och letat efter dig. Varje dag har vi letat både här och där, där och här.
Idag söndag så var jag runt och knackade dörr i Stalingrad, runt husen vid värdshuset och några på åsen. Ingen hade sett dig.

Jag och Marcus körde Moa till Glava. När vi kom hem så hade du då äntligen hittat tillbaka till ditt nya hem hos oss på Skog. Vi blev alla så glada, så förbaskat jätteglada. André förre husse var den första att få veta att du var "hittad".

Jonas visste inte till sig hur mycket godis och grädde du skulle få. Du blev ordentligt kammad och kliad. Så glada vi är att du vet att det är hos oss du hör hemma.

Du var inte speciellt hungrig eller smutsig så du har haft det ganska bra dessa dagar. Men nu får du allt vara inomhus några dagar så vi blir riktigt bekanta om du skulle få för dig att hålla dig undan några dagar igen.

Messi, återvändaren,  söndag 23 oktober 

Vilar sig på köksgolvet

Välkommen att bo hos oss på Skog

Jonas och Zlatan, livsnjutare

Sover så gott!
 Trivs så gott!

Tyvärr så har Messi varit försvunnen i 4 dygn. 

Hoppas att han kommer hit snart, att han vet var han har sitt nya hem även om han bara varit här i 24 timmar innan han försvann.

Marcus fåtölj kommer till nytta

Jag har hittat min favoritplats, Marcus lilla fåtölj som han fick när han var 2 år.
Passar mig perfekt!

Jonas vill helst att jag ligger hos honom i soffan och det kan jag väl offra mig att gör när jag vill bli kliad.

161019

Zlatan/Herr Larsson

Messi flyttar till Skog tisdag 18 oktober 2016

 Hej!
Jag heter Messi och ska också bo på Skog tillsammans med lillebror Zlatan. Jag fyller 4 år 9 mars-17, Zlatan fyller 3 år 1 mars -17. Klara och André är med mig och de stannar en stund innan de lämnar mig. Jag tror helt säkert att de kommer att sakna oss men André är ju allergisk.
Det är snabbt gjort att kolla stugan, Zlatan vilade sig så jag kryper tillbaka in i reseburen och vilar mig. Nu vet jag var maten är så det är lugnt. Jag tror säkert att jag kommer att trivas. Men vad är det jag hör att de pratar om. Får inte Zlatan kallas Zlatan längre, menar de att Herr Larsson är bättre. Tveksamt, om ni frågar mig.   Första natten sov jag så gott. 

Efter ca 20 timmar i mitt nya hem.
Nu har jag jamat så  mycket för att påkalla uppmärksamhet pga att jag vill ut,  så nu har jag äntligen blivit utsläppt. Jag hörde allt att de sa att de skulle vänta med att släppa ut mig någon dag, men jag gav mig inte. Slut med dumheterna, jag behövde komma ut och gav mig alltså inte. "Tjat" lönar sig visst.

161019
Messi

Äntligen törs de lämna mig ute utan sele

Jag invaggar mina nya hyresvärdar i trygghet med att göra två korta promenader och kommer lydigt in. Tredje promenaden så känner jag för att gå på lite längre upptäcktsfärd. Jag hör Mona när hon med jämna mellanrum är ute och visslar och "pipskriker" efter mig, dessutom så använder hon något löjligt bebisspråk "Lillepis ... , tom in så får du godis och mat" etc etc. Det är inte felstavat ;-)

Fjärde promenaden, då tar jag i riktigt rejält och visar mig inte på 13 timmar. Oj, oj, oj vad de ropade, visslade mm men jag gav mig inte till känna. Det var ett himla traskande fram och tillbaka i vägen på dom.  Men hallå, hur dröliga är de. Är det så här det kommer att bli så fort jag går ut. Stackars människor.

Jag fick jättemycket beröm, godis och mat när jag kom in efter 13 timmar. Mona berättade att hon hade tagit bilen och letat nere i Åmot och varit ända hem till André och Klara för att se om jag hade gått dit. Äsch, nu ska jag ju bo på Skog så jag har i nuläget inga planer på att gå "hem" igen. Nya familjen verkar ju schyssta, så jag kommer nog att trivas gott.

Blir jag godissugen och inte får något godis, då får jag väl ta en längre promenad. Belöningen att jag äntligen kommer hem blir ju troligtvis att jag får godsaker och mycket beröm. Jag är ingen en dum katt.

Jag börjar förstå att det är ett namnbyte på gång. De tycker det är lättare att ropa efter "Herr Larsson" än Zlatan, det är den gråhårige gubbens idé men även resten av familjen verkar gilla herr Larsson.  Jonas som gubben heter skulle jag gärna vilja döpa om till ... Tar mig en funderare på detta.

Nu är det ialla fall bestämt att Marcus och jag tål varandra och jag blir kvar här. Min storebror kommer också att flytta hit inom de närmaste dagarna. Det ska bli trevligt att få umgås med honom igen speciellt när mina hussar och matte är på jobb och skola. Min storebror heter Messi.

161019
Zlatan / Herr Larsson

Dag 2 på Skog.

Hej!

Jo då, jag har sovit ganska bra. Var vaken ett par gånger och försökte påkalla uppmärksamhet för att jag vill gå ut och slå en drill, men icke. De ville inte vakna eller rättare sagt de gav sig inte till känna fast jag vet att de var vakna. Kattlådan får duga, bättre än inget, och jag behöver ju inte bli kall om tassarna.

Monas pappa, min ev framtida låtsasmorfar kom hit på förmiddagen. Han ville ha lite hjälp att skicka räkningar men jag tror allt att han var nyfiken på mig också för jag hörde att han sa direkt han kom in "Var är katten?" . Kjell heter gubben och han satte sig bredvid mig så blev jag lite kelen av honom också. När de fikade och åt smörgås så fick jag smaka skinka och det var gott.

När han hade gått skulle jag äntligen få lämna huset för att få lite frisk luft. Men döm om min förvåning när Mona tar fram en sele, hur tänker hon? Hur tänkte husse André när han skickade med selen? Men jag är en lydig katt och ligger still och utan att jag trilskas så sätter Mona på mig selen. Jag kan inte/vill inte gå i sele. Blir fel direkt. Mona har tydligen tänkt gå till grannen för att visa upp mig och det tänkte inte jag. Eftersom jag är minst och lättast så blir det som Mona vill. Några steg går jag men sen lägger jag mig. Vill hon visa upp mig för grannen då får hon minsann bära mig dit.

Här ligger jag bra, tycker jag.

Men, vilka trevliga grannar. Ulf och Tove är så snälla. Jag gjorde precis som jag brukar göra när jag kommer till ett nytt ställe, jag gick husesyn och det utan att skämmas. På så vis är det ganska gôtt å vara katt, man har liksom andra rättigheter. Men sett till selen så är det "ogôtt" att vara katt. 

När vi skulle gå ifrån grannarna så la jag mig under en buske. Så fort Mona drog minsta lilla i selen för att jag skulle resa mig och följa med henne så visade jag mitt farliga jag. Jag la öronen bakåt och morrade. Då slutade hon dra. Men så försökte hon igen ... Å så höll vi på. Till slut tröttande hon och sa till mig att sluta med dumheterna och "räta upp" öronen och se ut som den snälla goa katt jag egentligen är. Sen lyfte hon upp mig och vi gick hem. Skönare att bli buren än dragen i en sele. För så fort hon satte ner mig på marken så la jag mig platt på mage och vägrade gå. Jag förstår att Mona är en ganska otålig men snäll människa, eller hon kanske frös så det var därför hon hade bråttom hem.

Stönig och vacker, vägrar gå i sele.

På eftermiddagen knackade det på dörren, då kom det fler grannar som vill hälsa på mig. De var också jättesnälla. Vilken tur jag har som får träffa så många trevliga människor. Boo och Anita heter detta paret, de har också en katt. Deras katt är helvit, raggig, har olika färg på ögonen och heter Puskin. Det ska allt bli spännande att träffa honom någon dag. Hoppas att vi kan bli vänner. Anita hade skrivit på facebook till Mona att nu var inte Puskin vackrast på Skog längre. Undrar vad hon menade med det? Vem är då vackrast? Kan det vara gubben Boo hon menar då? Eller ... lite mallig blir jag allt för hon sa att jag var jättefin.

Mona pratar med husse André och gör upp om att jag ska stanna en natt till. Det verkar gå bra att jag och Marcus umgås. Då börjar väl framtiden stakas ut lite grann för mig. Men varken Mona eller André har en tanke på att maten inte räcker längre än till midnatt, för då är den helt slut. Lite hungrig är jag, men Mona ger mig skinka. Ganska gott, men jag saknar mina "knartar". Jag har sovit i ganska många timmar i em så jag känner på mig att det blir en lång vaken natt, och till råga på allt så får jag inte gå ut. Detta känns outhärdligt. Om jag jamar och låter ganska mycket så kanske de tröttnar och "kastar ut" mig. Natten blir tuff både för mig och gråhårige Jonas, ingen av oss sover mycket. Ingen kastar ut mig, men jag förstår på Jonas tonläge att han är trött frampå småtimmarna. Men jag då? Det är synd om mig också, för jag vill ut och se mig om runt stugan. Mona verkar sova oavsett hur mycket jag och Jonas diskuterar.

Om de bara släpper ut mig så tror jag helt säkert att jag kommer att trivas.

/ Zlatan

Jag, Zlatan, ska provbo ett dygn14 oktober 2016

Hej!
Fredag 14 oktober åker jag med husse André och matte Klara upp till Skog här i Åmotfors. Mitt i skogen finns en liten trevlig röd stuga med många träd runt som jag kan klättra i och vässa min klor på. Perfekt! Jag ska provbo här ett dygn för husfolket ska kolla om sonen Marcus tål mig eller inte. Om han tål mig, dvs inte är allergisk så är det meningen att jag ska flytta till denna familj för gott. Min nuvarande husse är ju allergisk, tyvärr.

 Lite svalare att ligga på golvet, för de är duktiga att elda.

Lika bra att börja undersöka stugan direkt, för blyg är jag inte och skäms absolut inte för att gå husesyn. Husse och matte sitter ner och dricker en kopp kaffe vilket känns tryggt. Även om Mona verkar trevlig och kattvänlig så kan man aldrig veta vad som döljer sig bakom en trevlig fasad. Det visar sig gå ganska snabbt och kolla genom huset, inte stort alls. Jo, det ska nog gå att trivas här.

Jaha, då var jag ensam med min nya ev matte/husmor. Jag förstår ganska snabbt att hon inte kommer att släppa ut mig denna dag så det är lika bra att jag lägger mig på soffan och sover. Varmt å skönt är det för hon eldar i kaminen. Men var är karlarna i huset?

Jodå, efter en stund kommer sonen och hans fjälla in. De beundrar min päls och mitt utseende, de kliar mig. Skönt att bli ompysslad! Känns bra att träffa dessa nya människor. Marcus och Moa har inte tid med mig så lång stund så jag blir lämnad att sova ifred igen. Mona försvinner ut och jag hör bilen starta.Vart ska hon?

När hon kom tillbaka hade hon med sig en gråhårig gubbe med ett stort leende på läpparna som även han pratar bebisspråk med mig. Undrar varför dessa människor pratar babyspråk med mig jag är ju flera år gammal och inte alls någon bebis. Men även gubben verkar jättetrevlig! Jag förstår att jag har tagit hans plats i soffan, men jag är säker på att vi ska komma överens om detta. Denna gråhåriga gubbe som heter Jonas tittar på tv och kliar mig i stort sett hela tiden från kl 23.15 till klockan 3.30 på morgonen. Jag kan verkligen känna att han är en riktig kattvän.
Jag gillar inte att använda kattlåda men det är väl bäst. Jag hörde att Mona sa att jag visst ska få vara ute precis som jag är van men att hon vill att jag ska "bo in mig" först. Så jag får väl använda kattlådan då.

En sann kattvän och  jag Zlatan

Jonas tycker inte riktig om mitt namn Zlatan, undrar varför? Han tycker jag ser ut som och beter mig som en Herr Larsson så det kommer kanske att bli mitt smeknamn. Herr ... låter stiligt med herr.
Denna familjen verka i alla fall var helt ok. Ska bli spännande och se hur min framtid ser ut. Just nu hänger min framtid på sonen Marcus. Om han inte blir sjuk av mig så kommer min bror Messi också att flytta hit.

/ Zlatan

PS Mona hjälper mig att skriva det jag jamar i hennes öra. Hon gillar tydligen att skriva och visa sig i medier. Hon vill så gärna visa upp vackra mig för världen så jag får väl ställa upp på detta bloggande då.